Skönhetsideal

Ur tungviktaren.blogspot.com:

"En sak jag är ovan vid är dock män, ofta bygg-gubbar, som glor på en när man går förbi. Vad är grejen? Ja, det är snyggt med klackskor osv men att så ogenerat glo på en kvinnas ben och fötter när man går förbi? Känns knäppt att möta den värld av gloende gubbar som de flesta kvinnor är bekanta med, dock ej jag som fd tjockis. Kanske en av de aspekter med att gå ner i vikt som inte är lika rolig."



Ibland kan det vara rätt märkliga saker som kan motivera en till att gå ned i vikt. I den del av landet som jag bor finns det nämligen en hel del afrikaner som gissningsvis har flyttat till Sverige ganska så nyligen, baserat på att de utan undantag alltid talar engelska, och som bekant kommer de från en annan kultur än oss. Där råder också på många håll ett annat skönhetsideal än här och utan att kritisera det på något vis, det är väl nämligen jättefint att de inte suktar efter trådsmala tjejer, så kan jag ändå säga att det inte är ideal som jag personligen trivs med att leva upp till. Som jag själv vill vara en del av. Därför har jag också mycket svårt att ta det som en komplimang när jag för sjuttioelfte gången får höra att jag är "very beautiful" och har en "very beautiful body". En av dessa män sträckte sig till och med så långt att han ingående informerade mig om att jag hade samma typ av kropp som är vanligt just hos afrikanska kvinnor - "Very beautiful! Saw you from over there and just have to tell you that, madame".

Tack, men nej tack.


Jag hatar det där. Inte det faktum att dessa män tycker om stora kvinnor somsagt, för det är det verkligen inget som helst fel med, utan att deras uppskattning bara är en bekräftelse på att jag är stor. Något jag leendes måste stå ut med varenda gång de kommer fram till mig (dessutom har jag en del dåliga erfarenheter som gjort mig lite rädd för deras väldigt ogenerade sätt att flirta på, men det är en annan femma som vi inte behöver gå in på här). Jag har därför sett fram emot att krympa ur det där idealet och faktiskt slippa dessa komplimanger, kanske i utbyte mot andra som jag kan uppskatta, och nu när jag har gått ned 13,5 kilo så hade jag nog inbillat mig att det skulle minska risken i alla fall något för att jag skulle stöta på en mörk friare ute. I varje fall hade jag verkligen inte väntat mig att stöta på någon iklädd fula träningskläder, svettig, med fett hår, en gammal hund i släptåg och med enbart gårdagens sminkrester runt ögonen...Men jag borde kanske ha vetat bättre än så. Att han var reklamutdelare och kommer att återkomma en gång i veckan gör ju också att jag nu mer kommer behöva att planera mina rutter på onsdagar för att inte behöva stöta på honom igen.

Bara att få slippa allt det där motiverar mig något oändligt, för hur illa det än låter så stämmer jag så mycket hellre in på bygg-gubbarnas ideal och står ut med deras snuskiga blickar, som jag i alla fall kan trösta mig med beror på att jag ser bra ut - Både i deras och mina egna ögon.

Kommentarer
Postat av: Emmas Form

Tycker det är läskigt med såna där kommentarer. Var på en fest med min fd pojkvän en gång och en mörkhyad man glodde på mig hela kvällen och sa sedan till min pojkvän att jag var väldigt vacker. Ja kul kanske... men det var lite konstigt tyckte jag. Gillar inte när folk glor även om de gillar vad de ser.

2009-09-17 @ 15:05:25
URL: http://emmasform.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0