naughtyn

När jag ändå var i farten med kameran idag så kunde jag inte låta bli att passa på att ta ytterligare ett par bilder. Först och främst en bild som visar "hänget" på magen - mitt stora komplex just nu. Ett tag har det där känts rent av hopplöst och så pass illa att jag nästan har övervägt att kolla upp bukplastik efter att jag är färdig, men samtidigt så insåg jag idag hur mycket bättre det ändå har blivit. Jag tänkte till exempel ta en bild på mig framåtböjd (vilket inte gick så bra... det blev bara ett enda blurr) och där såg jag att det inte hängde alls så mycket som sist när jag gjorde så. Min hud är kanske inte ett hopplös fall ändå trots allt! Något perfekt resultat behöver jag trots allt inte för att vara nöjd, jag förstår förstås att min övervikt kommer lämna livslånga spår på min kropp, men jag slipper helst att ha en rynkig påse på magen när jag sitter ned eller lutar mig framåt.

 

På den här första bilden syns för övrigt även hur stora mina överarmar är ännu när de ligger pressade mot kroppen, vilket också beror på lös hud. På bild två, som jag tog för att visa att jag kan skymta revbenen när jag sträcker på mig (!!) så ser man hur armarna hänger. De skulle vara betydligt smalare om huden där bara behagade att strama upp sig lite... vilket förstås även gäller låren. Bild nummer tre gör mig dock tårögd. Visst ser man även där hur huden hänger somsagt, vilket är tydligast på insidan av låren, men bara det faktum att jag kan ta en sån här bild trodde jag ALDRIG skulle vara möjligt. Står jag inte med låren tätt ihop (vilket jag gör mest av en ren vana eftersom jag tidigare har försökt dölja hur stora de är genom att göra så) så ser man att jag har fått en glipa!!! Otroligt!!!

 

Sista bilden är förstås på ytterligare något som är guld värt - Mina nyckelben. Det går inte en dag utan att jag stolt fingrar på dem och påminner mig själv om hur duktig jag är. Att jag faktiskt inte är fet längre.

 

Det var verkligen roligt att ta bilder den här gången och se vad som hänt sist. Efter ett tag där jag tycker att förändringen har varit som störst på bilden som är tagen framifrån så har det plötsligt hänt massor med överkroppen igen. Jag ser till och med smal ut, om jag nu får säga det själv... Det är en helt fantastisk känsla!!

För övrigt var jag som synes tvungen att byta BH inför det här fotot eftersom den andra hade trasats sönder efter att jag hade tvingats haka i spetsen för att krympa omkretsen på den. Trosorna är dock desamma och som ni kan se är det STOR skillnad på hur de sitter idag jämfört med förr. Jag har verkligen klämt mig i dem i bästa förnekelse-manér på första fotot. Inte förstod jag då att de hade blivit så små.

På nästa bild kommer jag att ha nått min uppsatta målvikt. Spännande va??! *skuttar omkring och jublar*

Hur ser du på tiden efter det här året?

Det här är en jättesvår fråga för trots att jag har funderat på den i ett halvår nu så har jag inte kommit fram till något riktigt svar. Jag nämnde någon gång att jag längtar tills dess att året är slut och jag ska påbörja nästa års utmaning, att lära mig stå still på vågen och hitta ett leverne som fungerar i längden - För jag tror att det kommer att vara så mycket svårare för min del än att bara hålla mig på banan. Så länge jag inte äter godis och chips alls så vet jag vid det här laget att jag klarar mig alldeles galant. Men klarar jag mig verkligen om jag tillåter mig att unna mig godis ibland, eller kommer socket dra mig tillbaks till gamla vanor då?

Det enda jag vågar säga relativt säkert är att jag nog aldrig kommer att kunna se på onyttigheter på samma sätt igen efter den här tiden. Nu när jag faktiskt är medveten om antalet kalorier som saker innehåller så känns det trots allt rent av absurt att dricka ett glas vanlig coca-cola, för det är inte värt det. Eller för den delen att äta saker som egentligen inte ens är gott, bara för ätandets skull. Tidigare frågade jag nämligen aldrig mig själv varför jag inte skulle äta något. Jag såg bara anledningar till att göra det. Eller så tänkte jag inte alls och åt på ren automatik. Jag var alltid hungrig. Hade alltid känslor att mätta.

Vad jag velar mellan just nu är att fortsätta att vara helt godis- och snaskfri även efter det här året, eller om jag ska sätta upp regler för ett sunt unnande och kämpa för att hålla mig till dem . När jag väl släpper på tyglarna vad det rör det dagliga kaloriintaget så finns det trots allt gott om utrymme för att äta mycket annat gott, som frukt i mängder och goda nötter, och då bör det ju således vara ännu enklare att fortsätta låta bli snasket än vad det är idag - varför det nästan verkar lite korkat att inte låta bli det. Å andra sidan vet jag att det kommer dagar då jag verkligen, verkligen vill ha en chokladbit till kaffet eller smaka några bitar av den nya "limited edition" chipssmaken och då känns det dumt att inte tillåta sig det bara för rädslan att misslyckas. Det vore som att aldrig släppa en hund lös bara för att man är rädd att den ska springa sin väg. Eller att aldrig släppa ut sitt barn för den delen eftersom det skulle kunna skada sig ute i den stora världen.

Så mitt svar är nog helt enkelt att jag inte helt och fullt vet än vad jag ska göra när det här året är slut. Bloggen har jag i alla fall tänkt att ha kvar, eftersom jag ska fortsätta med veckorapporter, och sen får vi se om jag tänker fortsätta så här "stenhårt" eller om jag ska våga släppa lite på tyglarna. Äta så som jag gjorde förr finns det i varje fall inte ens chans att jag tänker börja göra - Men där ligger också nyckeln i att helt enkelt fortsätta att äta regelbundet och känna efter när jag är mätt. Så länge jag faktiskt gör det så vet jag inte om det egentligen finns så mycket att oroa sig för. Utan vare sig hunger eller jobbiga känslor (att jag är tjock, ful och hopplös) så har inte godiset så stor funktion.

Och med mina sista rader här så tror jag nog att jag nästan lyckades svara på mina egna frågor :-))



Hur många kalorier äter du om dagen?

Jag äter nog i snitt 1000 kcal om dagen skulle jag gissa på. Det brukar nämligen bli mellan 800-1200 kcal på en dag och i längden tycker jag att det fungerar bra att det ibland är lite mer, och ibland lite mindre.



Kommer du att fortsätta äta/träna så här om du når din målvikt innan uppsatt datum?

Frågan kommer urprungligen från min sambo och ställdes ganska kort efter att jag hade satt igång med det här. Mitt självklara svar då var att jag nog skulle sluta när jag väl nått min målvikt, eftersom det ändå var det viktiga. Idag har jag inte en tanke på det. Jag tänker köra mitt år ut oavsett vad vågen säger och det är av två anledningar. För det första är det nämligen inte längre en särskilt stor uppoffring att leva så här och jag har inte bråttom till dagen då jag kan ta en godbit igen. För det andra har jag insett att det nog är minst lika viktigt för mig att lyckas nå mitt mål med ett snaskfritt år som det är att nå målet med vikten. Det är genom detta jag verkligen inser hur mentalt stark jag är - och det är den styrkan som senare kommer fortsätta att hålla mig i form. Inte vågen.

Jag fick ett mail med ett trevligt erbjudande som jag tänkte sprida vidare till er rara läsare. Hos AktiebolagNu kan man nämligen få en gratis biobiljett eller en månads Spotify premium just nu, bara genom att skriva ett litet inlägg i sin blogg. Närmare bestämt är allt man behöver göra att ha med ordet aktiebolag, starta aktiebolag eller köpa aktiebolag i sitt inlägg så skickar de biljetten inom kort!

Inte så dumt va? :-D

Hur jag går tillväga för att krympa... :-)

Jag äter regelbundet, minst tre måltider om dagen (frukost, lunch och middag) och alltid enligt tallriksmodellen. Det vill säga att hälften av tallriken är fylld med sallad, en fjärdedel med "kött" och en fjärdedel med tillbehör. All mat är tillåtet men jag försöker att undvika de allra värsta kaloribomberna, eller så äter jag det i mindre mängd för att kompensera. Hör fet sås till maten så tar jag till exempel som max en msk eller väljer ett smalare alternativ som tacosås om det nu känns som att det ändå fungerar lika bra till. Jag undviker också onödigt fett i matlagningen, som smör i teflonstekpannan, men drar mig inte för att använda grädde i en gryta eller ost på en gratäng.

Jag äter inte godis och chips av någon sort och dricker inte heller läsk. I undantagsfall kan det bli lightläsk om jag vill unna mig något, som på nyår, eller om jag ska festa och behöver använda groggvirke. Alkohol försöker jag att dricka i måttlig mängd och då helst i form av vin eller sprit + lightläsk för att inte få i sig onödiga mängder socker. Ska jag festa så kompenserar jag dessutom genom att äta lite smalare under dagen eller dagen därpå och jag försöker också att röra på mig lite extra. All form av frukt är helt tillåtet och kanon som mellanmål under långa dagar eller för att lyxa till frukostyoghurten, men jag försöker dock att hålla mängden nere och vara uppmärksam på att det innebär extra kalorier. Fika och efterrätter har jag sagt är enbart OK om vi är bortbjudna och det inte finns utrymme till att tacka nej (om någon till exempel har ansträngt sig med att baka för att man kommer på besök...). Även då kompenserar jag i efterhand genom att välja lite smalare mat vid nästa måltid.

I överlag så försöker jag att välja nyttigare alternativ när det går och skala bort sådant som egentligen är onödigt. Jag har till exempel inte mjölk i mitt kaffe längre eller socker i mitt te. Bröd äter jag i princip inte alls eftersom det finns andra goda alternativ till frukost där jag inte behöver ha smör och pålägg för att vara nöjd, vilket ju också innebär att jag kan äta mer. Tacos går fint att äta utan tacochips och på en hemmagjord hamburgare kan man skippa dressing. Tacosås är både godare och smalare än ketchup och tänker man till finns det många sådana små ändringar som man kan göra utan någon större uppoffring. De gör stor skillnad i längden.

Vad det rör motion var tanken ursprungligen att jag skulle ta powerwalks på morgnarna innan frukost och träna Zumba i alla fall två gånger i veckan, men tyvärr har det mer eller mindre runnit ut i sanden helt eftersom jag aldrig har varit någon vidare hurtbulle. Jag har ju däremot hundar som jag tar dagliga promenader med och dessutom försöker jag hela tiden se till att få så mycket vardagsmotion som möjligt. Jag väljer trappan före rulltrappan åtta av tio gånger och promenerar i rask takt istället för att ta bussen när vädret tillåter. Zumba tänker jag visserligen försöka komma igång med igen men morgonpromenaderna vet jag att jag aldrig kommer lyckas få till en vana. En extra lång promenad med hundarna när som helst på dagen passar mig bättre och verkar duga fint med tanke på vågens talan.

Nyckelorden i mitt leverne har blivit kalorikontroll, kompensation och goda vanor. Genom att vara medveten om hur mycket kalorier jag stoppar i mig, på ett ungefär, så kan jag också välja vad och hur mycket jag kan äta. Jag kan dessutom kompensera så att jag äter mindre kalorier innan/efter jag har, eller ska, äta något som innehåller mycket kalorier - allt för att hålla en god balans. Genom att välja mat som mättar ordentligt och hela tiden äta regelbundet (ha en frukt i väskan för nödfall!) så kan jag hålla sötsuget helt borta, eller i varje fall under kontroll. Då behöver jag inte heller råka ut för att min "lilla" portion med mat inte skulle kännas stor nog.



Så, det var en liten beskrivning över hur jag går tillväga. Frågan angående hur jag har tänkt att fortsätta efter det här året är över ska jag försöka svara på imorgon, eller så snart jag nu får tid över. Det är ju så himla roligt att kunna dela med sig! :-)

Då var vi halvvägs. Inte vad det rör vikten då, för där har jag kommit bra mycket längre, utan gällande den tid som jag har satt upp som mitt huvudsakliga mål. Det har med andra ord redan gått ett halvår sedan jag startade den här bloggen som en nästan 33 kilo tyngre kvinna än vad jag är idag. Det känns nästan för bra för att vara sant för även om jag nog trodde att jag skulle lyckas att låta bli godis/chips etc. i ett år så kunde jag verkligen inte se mig stå här sex månader senare och stolt kunna konstatera att inte en enda godbit har nått mina läppar sen dag ett. På den biten har det nämligen inte varit ett enda snedsteg. Inte ett enda undantag.

Vad det rör viktnedgången så fortsätter det uppenbarligen ännu att rasa nedåt i en fart som jag inte kan annat än att jubla åt och jag älskar verkligen min kropp för det, trots att jag samtidigt börjar få mer och mer komplex för all den lösa hud som har uppstått. Jag är fin ändå intalar jag mig och huden är ju egentligen bara ett bevis på hur duktig jag dessutom är. Fin och duktig - Det är inte illa det :-)


Startvikt: 104,6 kg
Målvikt: 65 kg

Nuvarande vikt: 72,0 kg
Veckans minus/plus: -1,2 kg

Total viktminskning: 32,6 kg
Kvar till 65 kilo: 7 kg

Att jag hade gått upp 0,4 kilo sedan i fredags (mjo, för ovanlighetens skull klarade jag inte av att motstå vågen under veckan), tack vare helgens festligheter, känns verkligen ovanligt okej med tanke på den här veckans fina resultat. Inte hade jag vågat vänta mig ett sådant viktras så här nu när bara ett fåtal kilon kvarstår av min resa - Jag hade nästan ställt in mig på att få nöja mig med den takt som förra veckan visade exempel på. Lite dumt är det dock för även om jag vet att det går undan och inte behöver gå det minsta snabbare än vad det redan gör så känns det verkligen som att kilona sakta kryyyper av mig just nu. Det är ju nämligen trots allt bara dryga åtta kilo kvar till mitt mål och tre tills jag är under sjuttio. Jag vill dit nu, nu, nu! :-)


Startvikt: 104,6 kg
Målvikt: 65 kg

Nuvarande vikt: 73,2 kg
Veckans minus/plus: -1,2 kg

Total viktminskning: 31,4 kg
Kvar till 65 kilo: 8,2 kg

 

Jag har inte direkt rusat in för att kunna dela med mig av veckans resultat för just nu går det uppenbarligen inte undan med viktminskningen... Att säga att det gjorde mig besviken stämmer visserligen inte eftersom ett minus alltid är ett minus, och dessutom så behöver jag inte gå ned snabbare än så här framöver för att gå i mål i tid, men det är klart att det är roligare att se rejäla resultat. Nu hägrar ju dessutom att snart vara under 70 kilo och det lockar mig något ofantligt. Skönt är det ju ändå då att veta att jag mycket väl kan lägga i en högre växel om det skulle visa sig behövas för de sista kilona. Träning har det trots allt inte varit mycket av på bra länge nu.

För övrigt så har jag ju faktiskt nått ett nytt delmål nu och det får inte glömmas mitt i allt. TRETTIO kilo är borta och jag börjar känna mig som en helt ny människa. Så här levande minns jag inte när jag kände mig sist och jag längtar efter att få ta mig an det nya året som mitt nya jag. Bland annat väntar en rätt drastisk hårförändring som jag har planerat för att verkligen kunna markera att det är nya tider. Det kan man nog säga får bli belöningen för de senaste kilona :-D


Startvikt: 104,6 kg
Målvikt: 65 kg

Nuvarande vikt: 74,4 kg
Veckans minus/plus: -0,4 kg

Total viktminskning: 30,2 kg
Kvar till 65 kilo: 9,4 kg